Vem saknar fastigshetsskatten?
Fastighetsskatten avskaffades den första Januari 2008. Den ersattes av en kommunal avgift som hade mycket tydligare begränsningar.
Fastighetsskatten fungerade så att fastigheten fick ett taxeringsvärde som skulle motsvarade ungefär 75% av marknadsvärdet och så betalar man 1% av taxeringsvärdet. Men sen priserna på fastighetsmarknaden ökade rejält så höjdes skatterna i samma takt (eftersom de beror på varandra). Därför infördes vissa begränsningar så att fastighetsskatten inte ska utgöra mer än fyra procent av inkomsten upp till ett taxeringsvärde på 3 miljoner kronor.
Den nya kommunala fastighetsavgiften skiljer sig åt mellan småhus och bostadslägenheter, men begränsas i båda fallen uppåt av takbelopp:
Fastighetsavgift för småhus: 6 362 kronor per år, men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet.
I största allmänhet är den nya fastighetsavgiften en skattesänkning, gemene man sparar flera tusen i om året. Den största skillnaden blir för höginkomsttagarna, en trend som alliansen håller starkt på. Men fastighetsskatten var statens säkraste skatt som var en stor inkomstkälla, nu går man miste om det.
Fastighetsskatten fungerade så att fastigheten fick ett taxeringsvärde som skulle motsvarade ungefär 75% av marknadsvärdet och så betalar man 1% av taxeringsvärdet. Men sen priserna på fastighetsmarknaden ökade rejält så höjdes skatterna i samma takt (eftersom de beror på varandra). Därför infördes vissa begränsningar så att fastighetsskatten inte ska utgöra mer än fyra procent av inkomsten upp till ett taxeringsvärde på 3 miljoner kronor.
Den nya kommunala fastighetsavgiften skiljer sig åt mellan småhus och bostadslägenheter, men begränsas i båda fallen uppåt av takbelopp:
Fastighetsavgift för småhus: 6 362 kronor per år, men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet.
Fastighetsavgift för flerbostadshus: 1 272 kronor per bostadslägenhet, men högst 0,4 procent av taxeringsvärdet.
Sen finns det också begränsningar när det gäller pensionärer som högst ska betala 4 procent av sin inkomst i fastighetsskatt.I största allmänhet är den nya fastighetsavgiften en skattesänkning, gemene man sparar flera tusen i om året. Den största skillnaden blir för höginkomsttagarna, en trend som alliansen håller starkt på. Men fastighetsskatten var statens säkraste skatt som var en stor inkomstkälla, nu går man miste om det.
Skatter och välfärd
Hej igen!
Nu tänkte jag diskutera min syn på skatter och min syn på andras syn av skatter. Det är nämligen så att under de senaste åren har skatterna sänkts eller helt försvunnit. Den sittande regeringen vill genom dessa skattelättnader öka välfärden genom att alla ska få mer pengar. Det ska leda till ökad konsumtion och det kommer leda till mer pengar i omlopp. Då är det enkelt att tänka "oj,oj,oj vad mycket pengar man kommer att ha!", men då glömmer man att när skatterna sänks så får staten mindre resurser och då måste man dra in pengar någonstans, typ skolor. I slutändan kommer det leda till att allt blir privat eftersom regeringen inte har pengar till att driva sådana saker, framförallt så vill de inte. Det sista kanske är en liten överdrift men så kan det bli titta bara på USA, världens mäktigaste land, där är klasskillnaderna enorma. USA har en lång tradition av skattesänkningar, till och med nu under krigen har skatterna sänkts fast det kostar miljarder att driva dem.
Enligt min uppfattning tycker våran sittande regering att välfärd bygger på att man ska "ha mer pengar kvar i plånboken", alltså att man ska tjäna mer. Men då gäller bara välfärden för de som har "allt på det torra", dvs. jobb, stabil ekonomi, bra hälsa etc. Alla de som faller utanför ramarna hamnar kan då inte ta del av privilegierna. Istället blir samhället mer segrigerat och ojämlikt.
Nu tänkte jag diskutera min syn på skatter och min syn på andras syn av skatter. Det är nämligen så att under de senaste åren har skatterna sänkts eller helt försvunnit. Den sittande regeringen vill genom dessa skattelättnader öka välfärden genom att alla ska få mer pengar. Det ska leda till ökad konsumtion och det kommer leda till mer pengar i omlopp. Då är det enkelt att tänka "oj,oj,oj vad mycket pengar man kommer att ha!", men då glömmer man att när skatterna sänks så får staten mindre resurser och då måste man dra in pengar någonstans, typ skolor. I slutändan kommer det leda till att allt blir privat eftersom regeringen inte har pengar till att driva sådana saker, framförallt så vill de inte. Det sista kanske är en liten överdrift men så kan det bli titta bara på USA, världens mäktigaste land, där är klasskillnaderna enorma. USA har en lång tradition av skattesänkningar, till och med nu under krigen har skatterna sänkts fast det kostar miljarder att driva dem.
Enligt min uppfattning tycker våran sittande regering att välfärd bygger på att man ska "ha mer pengar kvar i plånboken", alltså att man ska tjäna mer. Men då gäller bara välfärden för de som har "allt på det torra", dvs. jobb, stabil ekonomi, bra hälsa etc. Alla de som faller utanför ramarna hamnar kan då inte ta del av privilegierna. Istället blir samhället mer segrigerat och ojämlikt.
Skoj med skatter
Ordet skatt har en ju en lätt negativ klang i folkmun. Den är besvärlig och pengarna "försvinner" ur plånboken, det kan vara svårt förstå var pengarna egentligen tar vägen. Det är ju svårt att tänka sig att den går till skolan för man läser ju ständigt i tidningen om hur den svenska skolan förfaller och elever som inte får någon betyg när det går ut nian. Skattepengarna kanske går till den här nya vägen som de ska bygga omkring Stockholm, Förbifart Stockholm eller vad den heter.
Den sittande regeringen är väldigt mån om att folk ska ha "mer pengar kvar i plånboken" som uttrycker sig på sin hemsida. De har sänkt och tagit bort skatter i detta syfte. Men man kan ju undra vem det är egentligen som tjänar på det här. Här finns det lite olika åsikter, det högra blocket skulle nog påstå att alla vinner på det här eftersom när folket mer pengar så kan det konsumera och stimuleras marknaden vilket i sin tur leder till fler jobb och sänks arbetslösheten. Vänsterflanken däremot skulle är rent ideologiskt mer skatteglada. Det finns nog många bland som skulle säga att skattesänkningarna främst gynnar höginkomstagare då man får mer pengar tillbaka av Jobbskatteavdraget om man tjänar mer. Vänsterblocket tycker också det är viktigt med mycket staliga medel som kan man kan satsta på olika institutioner.
Så det finns ju lite olika sätt att se på saken.
Den sittande regeringen är väldigt mån om att folk ska ha "mer pengar kvar i plånboken" som uttrycker sig på sin hemsida. De har sänkt och tagit bort skatter i detta syfte. Men man kan ju undra vem det är egentligen som tjänar på det här. Här finns det lite olika åsikter, det högra blocket skulle nog påstå att alla vinner på det här eftersom när folket mer pengar så kan det konsumera och stimuleras marknaden vilket i sin tur leder till fler jobb och sänks arbetslösheten. Vänsterflanken däremot skulle är rent ideologiskt mer skatteglada. Det finns nog många bland som skulle säga att skattesänkningarna främst gynnar höginkomstagare då man får mer pengar tillbaka av Jobbskatteavdraget om man tjänar mer. Vänsterblocket tycker också det är viktigt med mycket staliga medel som kan man kan satsta på olika institutioner.
Så det finns ju lite olika sätt att se på saken.
