spnollsjuc

Utbyggnad av Stockholms tunnelbana.

Javisst borde man satsa på kollektivtrafik, ett fint och miljövänligt alternativ. Tunnelbanan kan ses som ett utav de mest effektiva av de flesta färdmedel, det är snabbt, effektivt, i ett tunnelbanetåg kan får det plats 1200 personer. Dessa aspekter påpekar även dess miljövänliga effekt (vill bara påpeka det igen).

Socialdemokraterna vill till en budget av 80 miljarder utöka Stockholms nuvarande tunnelbanesystem. Deras förslag är specifikt följande:

Socialdemokraternas förslag

• Öppna fler sekundäruppgångar
• Ökad kapacitet på röd linje
• Tunnelbana till Nya Karolinska och Norra Stationsområdet
• Blå linje till Barkarby pendeltågstation och Ikea/Barkarby handelsplats
• Tvärförbindelse mellan Hjulsta och Akalla
• Öppna Kymlinge station – ”Spökstationen”
• Förläng gröna linjen från Hagsätra till Älvsjö
• Sekundärentré Farsta strand
• Tredje spår från Hässelby strand
• Tunnelbana från Karolinska till Danderyd
• Tunnelbana till Täby och Arninge
• Tunnelbana till Nacka och Värmdö
• Ny förbindelse mellan Liljeholmen och Fridhemsplan
• Tunnelbanering

http://www.dn.se/sthlm/sa-vill-socialdemokraterna-bygga-ut-stockholms-tunnelbana-1.1111983

Huvudstaden Stockholm expanderas ständigt såsom att befolkningsökningen har ökat markant, så varför borde inte tunnelbanenätet utökas när vi är i behov av det? Endast en ny station har upplåtits i Stockholms tunnelbanenät sedan 1985 då folkmängden i Stockholms län var 1 578 299 personer. 2005 låg den siffran på 1 889 945, och siffran bara stiger. Därför förespråkar jag en utbyggnad.

(Statistik från statistiska centralbyrån)

Självaste Jan Björklund, utbildningsminister och partiledare för folkpartiet med en strikt militär bakgrund, kom 2006 med ett förslag om könsuppdelade klasser. Kvarsittning, fler olika betyg, tidigare betyg och könsuppdelade klasser är något Jan Björklund förespråkar.

År 2006 öppnade han upp förslaget om könsuppdelade klasser i de svenska skolorna. Argumentet bakom uppdelningen är att det gynnar båda könen och leda till bättre resultat.  Ett mycket kontroversiellt förslag,

”där Björklund påpekar skillnaden i mognad hos pojkar och flickor. En uppdelning av mer praktiska ämnen, som exempelvis kemi, kan därför gynna båda könen och leda till bättre resultat, anser han”

http://www.oppositionen.se/2006/10/19/bjorklund-kan-tanka-sig-dela-in-skolor-i-flick-klasser-och-pojk-klasser/

Med gymnasieutbildning, militärtjänst samt militärutbildning i bagaget tycker Björklund att man kan ”pröva” könsuppdelade klasser.
    Att diskutera folks bakgrund när man talar om aktuella frågor är oftast inte acceptabelt, men när han föreslår sådana förslag utan (så vitt jag vet) akademiskt prövade pedagogiska kunskaper blir jag främst arg. Ska barn och ungdomar utsättas som simpla försökskaniner och individer för att pröva hans tes.

Borde det inte vara skolans åliggande uppgift att se till att alla elever får lov att utvecklas oavsett mognadsgrad? Borde det inte vara skolans ansvar att lära eleverna samarbeta oavsett vissa skiljaktigheter som exempelvis ens kön?

Fortfarande existerar det löneskillnader mellan män och kvinnor. Såsom att det fortfarande sitter en övervägande majoritet av män i beslutsfattande positioner inom diverse företag och inte minst inom politiken. Att Sverige inte är helt och hållet jämställt måste nog ändå fastslås, så hur skulle könsuppdelade klasser påverka utvecklingen av jämställdhet. Enligt Yvonne Hirdman skulle antagligen det osynliga genuskontrakt som existerar mellan könen förstärkas. Denna sociala konstruktion vi tar med oss från skolan med könsuppdelade klasser skulle förstärka skillnaderna snarare än att förstärka likheterna.

Yvonne menar även att det är könsnormerna som håller kvar oss i ett ickejämställt samhälle. Uppdelade klassen kan knappast resultera i någonting annat än fasthållandet av dessa könsnormer. För att frigöra oss från normerna måste vi förstärka våra likheter könen emellan och denna positiva utveckling gentemot jämställdhet uppnås nog
snarlikt inte med könsuppdelade klasser.

Lars Vilks, den svenska konstnären som skapat internationellt tumult efter hans publicerade bild utav Muhammed föreställande en rondellhund som publicerades i Nerikes Allehanda. Självutnämnd förespråkare för demokrati och yttrandefrihet har han uppmärksammats igen när han under ett besök på Uppsala universitet blev utsatt för glåpord och överfall under sin föreläsning. Detta efter att han visat en film där homosexuella män i sexuella positioner ses med ansiktsmasker föreställande profeten Muhammed. Det är beklagligt att folk väljer att lösa konflikter med våld och hot, men det är inte det som är den huvudsakliga problematiken i situationen. Trots provocerandet av så många muslimer världen över har Lars Vilks rätt att avbilda det han ritade är självfallet en del utav yttrandefriheten. Men problemet och frågan som borde ställas är vart går gränsen och i vilket syfte?

Min tolkning är att trots vår starka och väletablerade yttrandefrihet i Sverige, ska den inte dras till sin gräns och utnyttjas endast för att provocera och såra individer. Exempelvis individer som finner det otroligt kränkande att få sin profet avbildad som en rondellhund.

Det är inte lätt att definiera konstens syfte. Men den kan ses som medel för att tolka sin omgivning och kritiskt granska och ja, provocera för att få fram reaktioner, men inte nödvändigtvis såra. Borde inte den genomslagskraft konst innehar användas i ett ädlare syfte? I Lars Vilks fall har konsten som medium kanaliserats helt och fullt komplett fel. Den konstnärliga yttrandefriheten har använts i avsikt att nedvärdera och förstärka fördomar gentemot en hel religiös samhörighet. Han utnyttjar yttrandefriheten som mänsklig rättighet för att nedvärdera ett folk och en religion, parallellt görs detta när klyftan emellan den muslimska och västerländska världen redan är bred. Avståndet ökas i och med hans tolkning utav den konstnärliga yttrandefriheten och spär på den bilden att vi i väst är inskränkta och saknar hövlighet för muslimer och deras tro.

Det han gjort är i min uppfattning både obefogat och ytterst respektlöst, hans bidrag till yttrandefriheten är för mig obetydlig. Det är nödvändigt och vi måste sträva efter att ha en stark yttrandefrihet, därför är det han gjort inte illegalt eller straffbart. Men precis som att det är viktigt att ha en orubblig yttrandefrihet i ett samhälle är det viktigt med en genomgripande respekt gentemot folk i sin omgivning för att ett så tolerant samhälle som möjligt ska kunna frodas.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/vilks-overfallen-under-forelasning-1.1092322

Omkring 29 100 fall av misshandel mot kvinnor över 15 år anmäldes under 2009. (BRÅ) Så inleds Brås (brottsförebyggande rådet) rapport publicerad i februari 2010 under deras tema: våld mot kvinnor. Vidare går det att läsa om att antalet anmälda fall av kvinnomisshandel har ökat under lång tid. Att fler fall har anmälts kan förklara ökningen, och att mörkertalet har minskat.  Statistiskt sett har de polisanmälda misshandelsfallen mot kvinnor ökat med 150 procent sedan år 1982. Sedan år 2000 fram till 2007 har ökningen varit 31procent.

http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=7&module_instance=2

Att de anmälda misshandelsfallen mot kvinnor har ökat markant ses på statistiken given av BRÅ . Miljöpartiets förslag för att stödja offer såsom att motverka kvinnomisshandel inkluderar: kriscentrum för kvinnor, kvinnojourer, tjejjourer, kvinnoforum och ideella föreningar.  Enligt partiet kompletterar dessa nämnda verksamheter varandra, de blir tillsammans en ”grundpelare” för de alternativ som finns att tillgå för utsatta kvinnor. De sätter även krav på kommunerna i fråga och de tar upp några riktlinjer. Exempelvis:

att kommunen gör en kartläggning avseende behovet av skyddsboenden/lägenheter som uppstår i samband med kvinnomisshandel

att kommunen i samverkan med övriga aktörer på bostadsmarknaden finner långsiktiga lösningar till bostadsproblematiken för våldsutsatta kvinnor

att kommunen ska intensifiera det förebyggande arbetet mot kvinnovåld

 http://www.mp.se/templates/mct_177.aspx?number=146264

 I rapporten ”Allians för jämställdhet” som går att finna på moderaternas hemsida står det om hur de har tacklat problemet samt framtida förslag. De påpekar bland annat hur de för första gången har inkluderat och omfattat hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer i det samlade arbetet mot våld mot kvinnor.

 De vill främst satsa på utbildningsinsatser, lagändringar (främst inom socialtjänstlagen), skydd och stöd, insatser för förövarna, bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

 http://www.moderat.se/web/om_jamstalldhet_1.aspx

 Alla åtgärder som gynnar utsatta individer, kvinnor i detta fall är alltid något positivt. Båda partierna skriver att det handlar om en jämställdhetsfråga, där kvinnorna förlorar sin frihet och integritet. Eftersom alliansen rapport är lite längre står det mer utförligt om deras önskade åtgärder. En stor aspekt tycks vara utbildning, de har satsat på att utbilda både anställda inom olika professioner och ideellt engagerade.

 Miljöpartiet har möjligtvis inriktat sig på mera ”akuta” åtgärder, de förespråkar starkt olika jourer, tillfälliga boenden och stöd. Även om de ser brister i vissa av dessa samlingsplatser för kvinnor som att de inte alltid är bemannade eller att telefontiderna är få. Så ser de potential i en satsning och utbyggnad.

 Som kvinna, utsatt för våld, ensam, utblottad och rädd måste nog det vara svårt att ta första steget till att få hjälp. Därför kan jag tänka mig att sådana samlingsplatser för utsatta kvinnor som miljöpartiet beskriver är underlättande i en sådan tung situation. Om det bara är muntligt stöd och uppmuntring som behövs kan det tillgodoses, men även mer akuta fall där man som kvinna kan få stödboende. Dock mer långsiktligt sett är utbildning alltid hållbart, att utbilda personer som möter utsatta kvinnor kan med rätt kunskap hantera situationen bättre, så att i slutändan den utsatta får den hjälp som behövs.

Att dela filer eller att inte dela filer? Idag i Sverige, ses olaglig fildelning som ett brott gentemot upphovsrätten. Upphovsrätt innebär att den individ som har skapat ett verk, av valfritt syfte och ämne också ska ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas. De äger dess rättigheter.

Vida, runtomkring, överallt i hela världen förs diskussioner huruvida man ska hantera det nya ”hotet”. De flesta berörs, antingen som illegal nerladdare och spridare eller som upphovsrättsinnehavare. I bara Sverige illegaliseras flera miljoner människor.
     Inom Sveriges gränser så har de olika politiska partierna synpunkter såsom önskade åtgärder. Den sittande regeringen, moderaterna anser att upphovsrätten även ska respekteras på internet. Inom ramen för EU bör Sverige: ”verka för att det blir en rimlig balans mellan skyddet för upphovsmännens egendom och den personliga integriteten i frågor som rör olaglig fildelning”.

Detta går att finna på deras hemsida, ganska så intetsägande, men moderaterna tydliggör även strakt att rättighetsinnehavarna ska kunna använda civilrättsliga åtgärder. Detta genom att ge rättighetsinnehavaren befogenhet att efter prövning av domstol få ut uppgifter om vem som finns bakom den IP-adress som begått ett intrång.

http://www.moderat.se/web/om_olaglig_fildelning.aspx

Parallellt distanserar även socialdemokraterna sig gentemot dem som menar att det i en grundläggande aspekt ska vara tillåtet att nedladda upphovsrättsskyddat material. Utan att kreatörerna till verken i fråga får betalt. Liktidigt vill de satsa på att öka tillgängligheten till musik, film, konst, utställningar och annan kultur utan att ”integritetsskyddet urholkas”. De menar även att de restriktioner som FRAs övervakning och Ipred - lagen inte får försumma grundläggande medborgerliga rättigheter, och bara får ske efter en rättslig och rättssäker procedur. Därför vill de skaffa ”ett skyddande öga” i form av en samlad integritetsombudsman i EU som ska alarmera när det uppstår en situation som är i behov av ytterligare skydd för den enskildes privatliv.

 På socialdemokraternas hemsida går det att läsa följande punkter i artikeln ”Kulturfrågorna ska prioriteras” där de sammanfattar kulturfrågan i debatten om illegal nedladdning.

Viktiga beslut på kulturområdet:

• Prioritera kultursatsningar både i kommuner, regioner och staten.
• Motverka allt för skilda och höga avgifter till musik- och kulturskolan.
• IPRED bör förändras så att rättssäkerheten och integritetsskyddet stärks, samtidigt som upphovsrätten värnas och kulturskaparnas rätt att kräva ersättning för sina verk garanteras
• En upphovsrättskommission för att belysa frågor om upphovsrätt, fildelning, teknisk utveckling och integritet ska inrättas.
• En integritetsombudsman ska inrättas.

 http://www.socialdemokraterna.se/media/pressarkivet/nyhetsarkivet-2001--/kulturfragorna-ska-prioriteras--okad-tillganglighet-i-fokus/

http://www.socialdemokraterna.se/var-politik/featureartiklar/arkiv/s-kraver-integritetsombudsman/

Så åter till det ursprungliga, att dela filer eller att inte dela filer? Låt mig bara börja med att påpeka den påtagliga och enligt mig konstiga fördelningen av allas leverbröd, nämligen pengar. Jag tycker inte om det faktum att om du gör en hitlåt (vägen dit är säkerligen hård) så kan du leva ett mer än gott liv livet ut grundat på inkomsten från en låt. Jag gillar inte tanken på att doktorer kan rädda liv dagligen men får fortfarande inte tillräckligt i jämförelse. Jag stödjer inte denna dyra kultur, där mindre arbete belönas med en massa cash. Exploatering på hög nivå. Denna ojämna fördelning av resurser, såsom pengar är inte eftersträvbart såsom att det inte är socialt gynnsamt då klasskillnader bara ökar i takt med en sådan utveckling.  

Det känns en aning bakåtsträvande att försöka stoppa så oändligt många människor som laddar ner filer på nätet. Fildelning är enligt mig innovativrikt, och ger möjligheten för folk att ta del av kultur som de i annars fall inte kanske hade haft råd till att ta del av. Filmer, musik, böcker ect är kultur, kultur från hela världen som finns tillgänglig för hela världen. Alternativ som Spotify är väl ett exempel på hur problemet borde lösas, snarare än att illegalisera miljoner med människor ges liknande alternativ. En annan faktor som påpekar fördelarna med elektronisk fildelning är att det är mycket mer miljövänligt.

   Som motreaktion till den ökade fildelning höjs kostnaderna på kulturverktygen. Många förlorar även sina jobb i och med den minskade försäljningen. Dock kan detta ses som en möjlighet för förändring, en förändring som innebär att pengarnas fördelning blir mer rättvis och få jag dra det så långt att fildelarutvecklingen till och med på lång sikt kan minska klassklyftorna. En möjlig konsekvens kanske, men vinner vi mer jämlikhet till priset av kulturen? Kommer den att försvinna i och med det minskade stödet av dess produktion? Enligt Svd:s artikel ” Fildelning minskar inte skivförsäljningen” precis som titel så minskar inte skivförsäljningen inte av fildelning. Artikeln grundar sig på en undersökning som är gjord av KTH samt Uppsala universitet.

”Forskarna påpekar att skivförsäljningen inte alls gått ner i alla länder. I exempelvis Storbritannien och Frankrike, där fildelningen också är omfattande, har försäljningen tvärtom ökat”

http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/fildelning-minskar-inte-skivforsaljningen_478175.svd

Så fortsätt för all del att dela filer, för kulturen såsom ett mer jämliktsamhälle, sharing is caring.