Könsuppdelade skolklasser, ett bra alternativ?
Självaste Jan Björklund, utbildningsminister och partiledare för folkpartiet med en strikt militär bakgrund, kom 2006 med ett förslag om könsuppdelade klasser. Kvarsittning, fler olika betyg, tidigare betyg och könsuppdelade klasser är något Jan Björklund förespråkar.
År 2006 öppnade han upp förslaget om könsuppdelade klasser i de svenska skolorna. Argumentet bakom uppdelningen är att det gynnar båda könen och leda till bättre resultat. Ett mycket kontroversiellt förslag,
”där Björklund påpekar skillnaden i mognad hos pojkar och flickor. En uppdelning av mer praktiska ämnen, som exempelvis kemi, kan därför gynna båda könen och leda till bättre resultat, anser han”
Med gymnasieutbildning, militärtjänst samt militärutbildning i bagaget tycker Björklund att man kan ”pröva” könsuppdelade klasser.
Att diskutera folks bakgrund när man talar om aktuella frågor är oftast inte acceptabelt, men när han föreslår sådana förslag utan (så vitt jag vet) akademiskt prövade pedagogiska kunskaper blir jag främst arg. Ska barn och ungdomar utsättas som simpla försökskaniner och individer för att pröva hans tes.
Borde det inte vara skolans åliggande uppgift att se till att alla elever får lov att utvecklas oavsett mognadsgrad? Borde det inte vara skolans ansvar att lära eleverna samarbeta oavsett vissa skiljaktigheter som exempelvis ens kön?
Fortfarande existerar det löneskillnader mellan män och kvinnor. Såsom att det fortfarande sitter en övervägande majoritet av män i beslutsfattande positioner inom diverse företag och inte minst inom politiken. Att Sverige inte är helt och hållet jämställt måste nog ändå fastslås, så hur skulle könsuppdelade klasser påverka utvecklingen av jämställdhet. Enligt Yvonne Hirdman skulle antagligen det osynliga genuskontrakt som existerar mellan könen förstärkas. Denna sociala konstruktion vi tar med oss från skolan med könsuppdelade klasser skulle förstärka skillnaderna snarare än att förstärka likheterna.
Yvonne menar även att det är könsnormerna som håller kvar oss i ett ickejämställt samhälle. Uppdelade klassen kan knappast resultera i någonting annat än fasthållandet av dessa könsnormer. För att frigöra oss från normerna måste vi förstärka våra likheter könen emellan och denna positiva utveckling gentemot jämställdhet uppnås nog
snarlikt inte med könsuppdelade klasser. 
